fullfartframat.se


1 kommentar

sörmlandsleden etapp tre

Tanken var en halvmara på Sörmlandsleden. Men en vurpa (som kändes värre just då i skogen än hemma i soffan) senare och en buss som kom lägligt vid Tyresta By blev det strax under femton kilometer i stället. Etappen som startar vid Alby friluftsgård är en si så där tolv kilometer men jag tog några extra svängar – till en kallkälla, till en utsiktspunkt och så vidare..

jag är inte ute efter att ta mig fram så snabbt som möjligt – själva upplevelsen är lika viktig. Och då hade jag inte heller hunnit med att ta bilder. De flesta är dock tagna i språnget så kvaliteten är ju varierande.

Sörmlandsleden är verkligen fin. Varierande natur, miljö och underlag. Kallkällor, torrdass och vindskydd finns på flera etapper. I lördags var det många ute i spåret – många löpare, vana vandrare men även barnfamiljer och pensionärer med hundkompisen på en liten tur.

photo(364)När jag, knappa kilometern efter start (!!), blir sjukt kissnödig – ja, titta! Att det var becksvart och kryllade av spindelnät – det var sekundärt.photo(363)I Nyfors kan det bli svårt med broarna – fråga SUM-gängetphoto(362)Ser ni den orangea markeringen till höger? Det gjorde inte jag utan sprang på en bra bit innan jag insåg att något inte stämde – det var bara att vända om..photo(361)Det går både brant uppför och nerför..photo(365) photo(360) photo(359)..för den trötte vandraren..photo(366)Spänger finns det gott om. Hela etappen är väl underhållen och markeringarna är täta – även om jag missade några..photo(358)Trefilig autobahn – och svullna knän.photo(357) photo(356) photo(367) photo(354) photo(355)Tre-spängskorsning.photo(368) photo(353) photo(352) photo(351)Perfekt tältplats någon kilometer från Tyresta By. Här missade jag även Staffan – typiskt. photo(350)Mina älskade Inov-8 börjar redan bli slitna – och jag som vill nöta på dem i många, många mil till!

Läs mer här och här om mina tidigare bravader på Sörmlandsleden.


Lämna en kommentar

ursviks motionsspår

I går morse mötte jag upp Annelie för ett varv i Ursviks motionsspår norr om Stockholm. Vi valde att springa milen och lämna Extreme-banan till en annan dag.

En mil räckte gott.

Tisdagsmorgonen var varm och kvav, det var fuktigt i skogen, jag hade valt fel skor, katterna hade haft nattligt kattfnatt och ryggen bråkade..

..äsch, vem försöker jag lura? Jag var inte i form helt enkelt.

(fast ryggen bråkade på riktigt..)

De första tre kilometerna kändes längst och de tre sista kortast. Vi sprang på breda grusvägar, smala skogsstigar och i rotfyllda backar. Förbi betande kor, picknickande familjer och pensionärer med käpp. Ursvik är fullt av spår som fungerar för alla. Vissa av spåren har både skidföre under snösäsong och elljus vilket gör området användbart hela året.

Det var fina omgivningar att springa i och med tanke på att jag pluggat och jobbat i Kista under tio års tid var det väl dags att hitta till skogen runt den övergivna tunnelbanestationen.

Vi avslutade det hela med en timmes promenad genom Rissne och Duvbo till Sundbyberg. En oplanerad – men välkommen – promenad.

photo(330)(Bilden är från Sörmlandsleden etapp 1)


2 kommentarer

sörmlandsleden etapp ett – två

Har man sagt A får man verkligen göra B också. Sagt och gjort, i lördags var det dags för några etapper till på Sörmlandsleden. Nu med lite mer ändamålsenliga skor och bättre vetskap om vad som väntade – men med högre temperaturer och längre sträcka.

Jag började med att vänta på försenade tåg.. kändes ju så där när man bara ville iväg innan solen hann högt på himlen. Dagen innan hade mitt medlemsbevis för föreningen Sörmlandsleden ramlat ner i brevlådan. Jag var inte sen att sy fast det fina märket med några – mindre fina – stygn. På fötterna: Inov-8 och Gococo. Bästa kombon även om skorna faktiskt blev aningen varma.

photo(325)Då kör vi då.photo(326) photo(327)Etapp 1 består av en massa sjöar. Du springer förbi oväntat mycket vatten. Vissa var jag bekanta med sedan min tid i Bagarmossen -andra inte.photo(328) photo(329)Tack och lov hade någon smart (etappansvarig?) även målat orangea prickar på rötter, stubbar och stenar. Vandrar man har man ju oftast näsan rakt fram men springer man vill man helst ha koll på var fötterna hamnar och då missar man lätt en trädmarkering – eller två.photo(330) photo(332) photo(333)Lite så där kul att passera trafikerade vägar. Ovan Ältavägen. photo(335)Godaste vattnet jag druckit på länge. Iskallt och klart. Tack naturen.photo(334) Snabb instagram-paus vid ytterligare en badsjö. En sjö som många millöpare vid Hellas är bekanta med. Leden delar milspåret (och femman) en bit.photo(337)Etappmål Skogshyddan. photo(336) photo(338)Jag sa att det var varmt va? Tights: 2XU, linne: Craft, rygga med vätskeblåsa: Nathan.photo(339) photo(340) photo(341) Slutdestination för den dagen. Alby friluftsgård i Tyresö.photo(342) Lördagens etapper upplevde jag som enklare att springa – men på vissa sträckor tråkigare. Fler grusvägar och genom Öringe går leden på vanliga asfalterade promenadvägar. Snitthastgheten för dessa etapper var naturligen snabbare än för etapp 4 – om man nu skulle bry sig om det. Jag själv är stolt över att jag orkar springa i så pass kuperad och många gånger teknisk terräng.

Naturen är varierande och på många ställen fantastiskt vacker. Under etapperna passerar du flertalet torp och får en liten dos historielektion. Jag sprang lite fel på några ställen och när jag kände mig riktigt förbryllad – trots karta – stod jag helt plötsligt öga mot öga med en grand danois vars husse vänligen visade mig stigen åt rätt håll.

Efter Annikas dust med etappen till Paradiset är jag tveksam om jag verkligen ska ta den etappen – nu lutar det mer mot att jag fortsätter ner mot Nynäshamn och sedan tar mig an etapperna mot Södertälje. Men man vet ju aldrig vad som händer.