lördagens banprofil

12 juli 2012 by Lotta | 6 Comments

I går bilade jag och några vänner lördagens maratonbana. Nåja, vi kom inte hela vägen, men mesta delen av banan kunde vi följa och ”uppleva”. På Jubileumsmarans hemsida står det bland annat ”…krävande bana…” och ”…inget att sätta personbästa på…”. Jag förstår dem. Banan är kuperad och det finns gott om både långa och sega backar och korta och branta dito.

Tack för den liksom.

Men, what goes up must come down. Segar du dig uppför en jobbig backe så får du en skön nerförsbacke efteråt, en backe upp på vägen till kyrkan är en backe ned på vägen hem till stadion.

Jag kände mig mest som en barn på väg mot något häftigt resmål med nästan tryckt mot rutan och tankarna vandrande om hur det kommer att kännas att springa där på lördag. Banan går både längs med större vägar, gångvägar och mindre gator i villakvarter – som gjort för en massa publik och gott om hejande! Vi passerar flera tunnelbane- och pendeltågsstationer vilket gör det lätt för publiken att röra på sig för att följa löparna.

Även om jag är väl medveten om att banan är krävande så känner jag mig mest nyfiken och förväntansfull. Distansen är ny för mig så jag har inget att förhålla mig till – vilket är skönt.

Jag ska njuta av banan, av publiken, mina medlöpare och av dagen. – för det är ju inte bara ett maraton, utan ett hundraårsjubileum, en ”once in a lifetime”-upplevelse, en fest och en enda stor jäkla utmaning.